En svamps dilemma

Det är tack vare sitt klorofyll som de gröna växterna kan bereda sin näring (fotosyntesen). Eftersom svampar saknar klorofyll, måste de få sin näring på annat sätt. Problemet har de löst på olika vis:

En del lever som parasiter på växter, t.ex. vissa tickor. Detta leder ofta till att värdväxten dör.

Andra är saprofyter. De utnyttjar den näring som finns kvar i döda växter.

En tredje grupp lever med en växt, där båda har nytta av varandra(symbios).  Svampen får näring från värdväxten och tar i gengäld upp viktiga näringsämnen åt växten (svamprot, mykorrhiza).

Den fjärde gruppen svampar lever tillsammans med alger, som ju innehåller klorofyll. Det är denna samlevnad som kallas för en lav. Svampen är den som har den största nyttan av förhållandet, eftersom den får näring från algen. Algen får visserligen ett visst skydd av den omgivande svampen, men den kan å andra sidan också leva helt självständigt.

SVAMP + ALG = LAV