När vi fem som deltog på turen begav oss mot Kilsbergens östkant i trakten av Frösvidal föll små regnstänk från en jämngrå himmel – ett perfekt väder för att ta sig uppför den iordningställda leden på sluttningen längs Göljebäcken, en stig som bitvis är ganska brant och svårgången.
Speciellt gäller detta kring det idylliska Skinnarsågsfallet, som varit plats för tidig industriell verksamhet, som hammarsmide m m.

Under den drygt 5 km långa vandringen fick vi tillfälle att fundera över vilka vandringshinder laxöring klarar, varför alar ofta växer upphöjda på rotsocklar, hur bävrarna omformar landskapet och mycket annat.
Dessutom visar landskapet längs leden vilka dramatiska omvandlingar vårt land genomgått under och efter istiden med ett stort isälvsblästrat flyttblock och den mäktiga strandvall som Yoldiahavet, en av föregångarna till Östersjön, bildat 160 meter över havet.

Spåren efter inte fullt så starka krafter, men ganska dramatiskt ändå, fick vi dessutom tillfälle att se i den genombrutna dammvallen vid sjön Göljans utlopp, som raserades av kraftig snösmältning och sänkte sjön med tre meter en sen vår 1951.
Tack vare att Uno var med kunde vi som inte är så säkra på svamp också lära oss några nya arter.
Innan vi på eftermiddagen nådde tillbaka till parkeringen hade vi också fått bekanta oss med liten häxört, en för många okänd växt, som växte under ett mäktigt överhängande klippsprång, fått smaka på mogna skogsbjörnbär och träna engelska på en svensk-australisk familj.

Christer Larsson