Nattfåglar i Närke

Vi var 9 deltagare som lämnade Sjöviksplan kl 20,04 med kursen ställd mot först södra Tysslingen.
Det visade sig bli en väldigt fin kväll och natt med nästan ingen vind och väldigt lite moln. Vattenståndet var väldigt lågt runt fågeltornet, vilket gjorde att vadarfåglar uteblev utom tofsvipor 3 st.
Strax vi kom fram kom en jätteflock med över 100 ungkarlstranor, varav några landade ett par hundra meter från oss, och de var väl synliga i våra medhavda tubkikare.
Oron att vi inte skulle få höra näktergalar var obefogad, redan här hör vi minst två på lite håll. Andra fågelröster blir grönfink och ängspiplärka, t.o.m en sjungade sånglärka hörs ett tag.
Vi ser 2 sirliga fisktärnor som vingpatrullerar längs kanalen. Ensam sädesärla. En sävsångare knarpar på och från ett lövbryn sätter en kärrsångare igång med all sin röstbriljans. Vi kollar på en gräsandhona som har hela 13 små ungar i släptåg.
Vi får tips av en fågelkille vi möter att en gräshoppsångare sjunger S om landsvägen nere vid f.d järnvägsbanken, så vi knallar dit och pressar tillbaka suget efter kaffe. Vi lyssnar och lyssnar, men tji, däremot tillkommer ladusvalor 3 st, samt björktrast och sävsparv.

Sedan förtsätter vi färden mot reningsverket vid Oset inne i Örebro, där vi äntligen skall få oss lite matsäck och fika, men eldplatsen är redan upptagen av högljudda studenter. Trots deras larmande hör vi här alla utom Gunnar en flitigt surrande gräshoppsångare för att inte tala om alla näktergalar, vi kommer till att de måste vara en 7 till 8 stycken.
Vi forsätter ned mot sumpängarna och hittar äntligen ett fikaställe vid ett rastbord. Här i närheten kan vi på nära håll höra kärrsångarens otroliga sångskalor och härmningar. Dessutom två näktergalar alldeles intill stigen i var sin sälgbuske och spelsugna till tusen. Håller upp mobilen så får Alva höra också där hemma. Nå hur skall vi göra nu kl är ca 23.00. Fam. Sjökvist 3 och Thomas Ohlsson bestämmer sig för hemfärd.

Vi kvarvarande 5 far nu vidare mot Kvismaren och lokalen Husön invid Sörön som haft besök av fina fågelarter sista dagarna. Helt molnfri himmel vid midnatt när vi når Husölokalen. Lyssnande vidtager och se på sjutton en bit ut låter det crex crex i ett evigt uprepande. Kornknarren är igång.
Annars är det tämligen tyst förutom en väldigt avlägsen tutande rördrom samt även här hörs på håll ett par sjungande näktergalar.

Vi fortsätter på knagglig grusväg fram till Sörön för att ta en sista lyssning där bland de stora ekarna. Till en början hörs intet nytt. Jag UM knallar in en bit på stigen och börjar småning om höra ett surrande läte nere och utifrån någon lövdunge på fälten. Blir ganska snart klart att det är en flodsångare i farten. Påkallar övrigas intresse och vi hör alla evighetssurrandet utom Gunnar, vars öron tappat förmågan höra dessa högfrekventa läten. Vi säger nu att vi hört nog och ställer kosan åter mot Karlskoga dit vi kommer vid 2 tiden på natten.

Tyvär var ingen kamera i farten så denna text får bli rapporten från denna exkursion.

Hälsar Uno M och jag hoppas även Gunnar, vi två färdledare.