Björnen sover, björnen sover

Det kallades vildmarkskväll det vi bjöds till på torsdagskvällen. Naturskyddsföreningen i Degerfors bjöd in oss, grannarna i Karlskoga. Och nog fick man fin vildmarkskänsla i den utflykt som vi togs med på.
Vi blev tillhopa 26 personer när vi åkte från Bruksgården i Degerfors, med Sven-Olov och Anita Svensson i spetsen.
Turen gick ut på Björneborgsvägen och sedan in i det för många av oss okända när vi svängde ut i skogen mot Stora Fallet.

Vi gjorde ett första stopp där gården Stora Fallet en gång låg. Vackra gamla träd minner om svunnen tid och ett annat, mer naturnära leverne. Vi lyssnade efter ugglor, men trots det gynnsamma vädret kom vi inte närmare ugglor än Gunnar Oscarssons lockande. Men det är bra nog. Däremot flög en morkulla alldeles över oss och gav löften om att det verkligen är våren som breder ut sig.

Vid stopp två lyssnade vi inte bara efter ugglor, utan också till berättelsen om det vargrevir vi befann oss i. Vi lyssnade fascinerade till historien om hur en ung varghane från Hasselfors träffade en vargtik från Nora här på skogen och de bildade familj. Tre valpar föddes i fjol, men tyvärr omkom hannen i slutet av förra sommaren, ihjälkörd av tåget mellan Björneborg och Strömtorp. Alfatiken och de tre valparna lever kvar.

Sven-Olov och Anita har mycket att berätta. De vet vad som lever i skogarna här omkring. De har levt på ständig spaning under många år. Följt och tolkat spår, till fots, under tusentals mil skogsvägar i bil och via Sven-Olovs mängder av timmars flygspaning.

Vi stannade slutligen till nedanför en avverkad västsluttning mot sjön Vismen, där det snabbt och effektivt gjordes upp en lägereld.

Vildmarkskänslan var redan säkerställd och påtaglig, men det skulle förstärkas ännu mer…
På flera platser alldeles runt där vi befann oss visades vi på björnspillning från i höstas.

Björnspillning. M-L K.Img_6566c

 

 

 

 

 
– Där, alldeles bakom din bil! Och där borta…
Vi befann oss i ett vargrevir med en inneboende björn
Prata om vildmarkskänsla när vårkvällsskymningen fördjupades i nattligt mörker.
Det grillades korv och åts matsäck, berättades och frågades. Bland annat frågades det om björnen som sover i närheten:
Han sover väl än…?
Ja, ni vet ju vad som står i visan.
Säker på det kan man inte vara.

Vildmarkskväll inbjöds vi till och det var verkligen vad vi fick vara med om… Absolut. En mycket minnesvärd kväll grannar emellan.

Brasa på gång Björnen sover 2 Björnen sover 3

 

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *