Utflykt till Venakärret, Älvhyttan

Vi sju från KNF anländer några minuter sent till Älvhyttan men ser inga där jag trodde vi skulle samlas. Åker vidare och utanför missionshuset står en större grupp till synes obekanta personer. Efter en liten koll visar det sig att vi har kommit rätt och merparten av dom ca 40 deltagarna kommer från området runt Venakärret och själva Älvhyttan by. Strax efter oss anländer även Christer L så vi blir totalt åtta stycken från föreningen.

Den tilltänkta guiden Åsa Forsberg är på kurs för att lära sig elda (naturvårdsbräning) så hon ersätts av Daniel Gustavsson. Daniel berättar lite om det 5-åriga Life-projektet för att restaurera Venakärret. Lite om vad som gjorts och vad som planeras framöver. En hel del av träd och buskar i kärrets SV-del har röjts bort, ett mindre område av det nu vassbetäckta kärret brändes tidigt i våras. Just nu pågår arbete med att stängsla in delar av området för att kunna släppa ut djur i området. Framöver ska stigar märkas upp somt spänger dras genom blötare delar av kärret för att öka tillgängligheten för besökare.

Efter genomgången vandrar vi ner längs kärrets sydkant i den fina men kyliga och blåsiga försommarkvällen. Enkelbeckasiner spelflyger över oss och ett törnskatepar inspekterar en rishög för eventuellt bobygge. Efter några hundra meter kommer vi fram till en flack liten kulle just ovanför en gammal strandlinje där vi kan njuta av guckusko som precis har börjat sin blomning. Daniel förevisar även en del andra växter bl.a. överblommad blåsippa, vårärt och getrams. Ett ganska stort bestånd av skavfräken är inte liga önskvärt så dom vill Daniel gärna bli av med.

Vi vänder åter mot kärrets SV del där vi på en nybyggd bro passerar över Venaån. Här har alla träd och buskar som röjt ännu inte fraktats bort så det blir en svårgången bit med att kliva över allt ris och kvarliggande stammar samtidigt som vi har kommit ut i ett blötare parti av kärret. När vi väl passerat riset når vi en del av kärret som ännu inte är vassbevuxet utan i stort sett öppet. Just nu blommar vattenklövern som bäst medan det är för tidigt för orkideer som ängsnycklar och kärrknipprot samt ett flertal ovanligare starrarter.

Vi hinner även med en kortare sväng i den tätare sumpskogen norr om det öppna kärret till dess norra kant där en ängsartad skog tar vid. Här har viss gallring skett och det är planerat att släppa ut djur för skogsbete. Kvällen börjar nu bli sen så den nu inte allt för stora gruppen återvänder till missionshuset där vi tackar Daniel för guidningen innan vi anträder återfärden mot Karlskoga.

Owe Nilsson

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *