Fladdermusguidning på Sågholmen

När hettan började klinga av vid 21-tiden samlades vi tretton deltagare från skilda håll och kanter vid Björkborn för att bli guidade av Liv Hellqvist om fladdermössens hemligheter. Liv, som har inventerat fladdermusförekomsten i Värmlands län, hade mycket att berätta om de olika fladdermössens levnadsvanor och tog också upp några vanliga missuppfattningar kring djuren. T ex att de skulle se dåligt. Med en ultraljudsdetektor kan man nämligen konstatera att de inte behöver använda sin ekolokaliseringsförmåga om det är tillräckligt ljust, utan de kan flyga och jaga med hjälp av synen. Den spridda uppfattningen att de inte kan höras av oss människor stämmer inte heller. Det vet i och för sig många av oss som haft en koloni i väggen utanför sovrumsfönstret, men att de under skräck kan avge mycket skarpa skrik, om man exempelvis försöker bära ut en fladdermus, som förirrat sig in, har inte så många erfarenhet av. I allmänhet lyckas en fladdermus ta sig ut på egen hand, om man släcker belysningen och öppnar ett fönster i rummet dit fladdermusen kommit in, men ibland kan den behöva bäras ut. Viktigt är då att ha handskar på. Många fladdermusarter flyttar ner till Europa under vintern och där kan de ha smittats av rabies. Få fladdermöss kan bita genom huden, men det innebär ändå en viss risk att få deras saliv på huden.

I sitt arbete som kommunbiolog på Karlskoga kommun, får Liv ibland påringningar av folk, som har upptäckt fladdermöss i huset. Det tycks som en del av de som hör av sig har den märkliga uppfattningen att fladdermöss är besläktade med vanliga möss och att det skulle vara ett hygieniskt problem att ha dem som inhysingar. Men kolonin är vanligen lokaliserad till ett begränsat område och ofta är det lätt att städa upp spillning från dem. T ex genom att lägga en tidning eller en masonitskiva under och tömma bort spillningen, när man tycker det är lämpligt. Ett mycket bra gödningsmedel för övrigt hävdade Liv.  Få som hör av sig tänker dessutom på att en enda fladdermus fångar tusentals mygg under en natt. Består kolonin av flera tiotals individer kan de bidra till att det blir betydligt behagligare att vara utomhus under sommarkvällarna. Fladdermöss är mycket platstrogna och kan leva upp mot 20 år. Reproduktionstakten är låg. Honorna föder vanligen bara en unge per år och är det en dotter, söker hon sig ofta till den plats där hon är född. Så exempelvis i ett gammalt hus kan åtskilliga generationer av besläktade fladdermöss haft sin barnkammare, vilket man som eventuell husägare bör ha i åtanke. Alla fladdermöss är dessutom fridlysta.

När det började skymma gick vi ner mot Kalvhagen och tittade och lyssnade med hjälp av fladdermusdetektorn. Först hördes bara vårtbitarnas stridulerande, men när vi kom till dammen vid Sågholmen, hördes det tydliga fladdermussmattrandet. När man skärpte blicken såg man tätt över vattenytan en grupp på 5 – 6 fladdermöss flyga i svängar tätt över vattenytan och jaga småkryp. Ibland nuddade de vattenytan, kanske för att dricka eller kanske för att snappa upp en insekt därifrån. Det typiska beteendet för arten vattenfladdermus. Livs detektor, lånad från Länsstyrelsen i Örebro, hade en funktion att spela upp ljuden långsamt och då hördes ljuden som ett piggt litet kvitter. I Björkbornsparken smattrade det också till i detektorn och då kunde vi mot den ljusa himlen se en fladdermus som i trädtoppshöjd flög i kretsar. Det typiska beteendet för nordisk fladdermus. Liv hörde dessutom helt kort något som skulle kunde varit långörad fladdermus. Denna avger inte så starkt ljud, så man måste komma i närheten av den för att ges möjlighet att göra en säker bestämning. Långörad fladdermus är för övrigt den art som oftast brukar flytta in i de fladdermusholkar, som folk placerar i sina trädgårdar och annorstädes.

Vid det här laget hade klockan passerat 23 och det var dags att avbryta. En del av oss mera morgonpigga nu en smula sömniga, men betydligt mer kunniga om de enda flygande däggdjuren som någonsin existerat. Vi som guidades fick också höra en del om de många spännande exotiska arterna som finns. Att någon gång få se den australiska fladdermusätaren ”Ghost bat” vore en höjdare!  Tack Liv för en givande och trevlig guidning!

Christer Larsson

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.