Tre grader varmt (?) och ett regn som övergick i blötsnö.

Det var en toppendag, en mycket fin vandring med KNF (och även något DNF) i Kroksjöskogen denna lördag.

Kroksjöskogen är belägen uppe på det som kallas Kilsbergens södra höjdplatå. I Fasaskogen, ungefär en kilometer öster om sjön Ölen.

”Omgivningarna präglas av en terräng som är rik på förkastningar, sjöar och myrar och moränen är känd för sin storblockighet. Terrängen är utpräglat småkuperad med omväxlande åsryggar och lägre liggande, ofta försumpade terrängavsnitt.” Så beskriver länsstyrelsen och kombinationen med att här dessutom finns områden av riktig gammelskog, är anledningen till att länsstyrelsen jobbar fram en reservatsbildning för ett förhållandevis generöst stort naturområde. Utan tvekan en rikedom för oss som får ha det så nära till.

Vi var 20 deltagare i vandringen, KNF:are och några vänner från Degerfors Naturskyddsförening. Vi delar ju både området och fascinationen över Fasaskogen och södra Kilsbergen, dessutom får vi ju räkna in Västernärkes Naturskyddsförening i vänkretsen, området ligger ju i Lekebergs kommun även om vi är ungefär lika långt från Karlskoga som Degerfors och Fjugesta när vi vandrar i Kroksjöskogen eller någon annan del av Fasaskogen.

Anders Norudde ledde vandringen. Han hade tillsammans med sonen John markerat upp stigarna vi gick och som till fascinerande stor del är gamla stigar (bitvis gick vi på den i värdefulla delar vackra Orremogångan), funna genom kvardröjande spår i naturen och gamla kartor.