Första följa vårenkvällen startade 31 mars bara 6 timmar innan 1 april:s intåg. Vid Sjöviksplan kl 1800 i mulet lite duggigt väder är vi 5 dleltagare, som i 3 bilar far mot Gelleråsen och Källmo. Väl där duggar det lite mer och vid ladugårdshandeln står ytterligare 3 och väntar. Vi 8 tar oss på en lerig pölväg ned till gödselbassängen, där en stor gödselhög ger behaglig doft och bakom ryggen på oss råmar kossor stundtals från sin lösdriftsisolering.

Från bassängkanten har man en ganska bra utsikt ut över disiga Källmogärden och rätt god möjlighet att med tubernas hjälp kolla in arter. Nu kommer även Christer o Radmilla så tioskaran är fulltalig. Vad får vi då skåda?

Först kommer 4 tranor och flyger alldeles över oss. Strax visar sig en fjällvråk i en trädtopp. Någon sånglärka låter höra sig och under kvällen hör o ser vi ganska många.. Tofsvipor ser man nejden kring punktvis utspridda. Ibland någon flock på vingarna. Elsa-Greta ser ett råddjur och ute på ett helt snötäckt gärde ses 5 sångsvanar. Christer P ropar falk, som i tuben visar sig vara en tornfalkshona sittande på en staketstolpe.

Runt ladugårdshörnet syns en ryttlande ”rovis”. Ryttlaren är en ormvråk. Vi tycker oss höra svaga rop från ljungpipare, som sedan blir starka och tydliga. Gunnar O. är i härmartagen. Vi får aldrig syn på de riktiga piparna. Fjällvråken får vi se flera gånger riktigt fint. Stora flaxande vingar avslöjar en gråhäger ute på plöjorna. Han tycks ha hamnat alldeles fel.

Vi går ned till damman och tillbaka i allt mer tilltagande regn, men ingen sädesärla eller snösparv behagar visa sig. Har glömt nämna stararna som vi väl hade ett 50-tal sammanlagt. Dessutom kråkor o kajor förstås.

Vi beslutar avnjuta medhavda matsäckar i hemmamiljö istället för att frysa vid laduvägg, så tack för i kväll ca kl 20.30.  En del trevliga obsar fick vi allt ändå under trevlig påbyltad samvaro.
Hälsar kvällens värd Uno Milberg.

Christers och mina förhoppningar om en fin kväll infriades verkligen. Visserligen fick vi flytta samlingspunkten från Sjöviksplan, som såg ut som ett stort snöupplag, till Bregårdsskolans parkering, men när de fyra patrullerna väl kom ut i ugglemarkerna var det alldeles vindstilla och alltså perfekta förhållanden för att lyssna ugglor.

Vi hade från Lars Rosén fått rapport om ugglor vid Silverhyttan och Christer Larsson for med sin patrull till dessa trakter. Resultatet blev en lite osäkert med en kattuggla kortvarigt på mycket långt håll.

Torsten Rönn tog sin patrull upp på Villingsbergs skjutfält, som trots olika uppgifter i annonser och på skjutfältets hemsida, inte var avlyst. Inga ugglor hördes, men de fick se en älg.

Uno Milberg valde Rådehultsrundan för sin patrull och de anade en pärluggla på mycket långt håll.

Själv for jag norrut med min patrull och vi hade tur och fick redan när vi klev ur bilen vid första stoppet höra en berguv ropa. Den ropade ihärdigt och höll fortfarande på när vi for vidare. Vi besökte också Björkborns herrgård där vi inte hörde några ugglor, men vi träffade Bert Strömberg och han berättade att han hört en kattugglehona en stund innan vi kom.

Termometern kröp neråt under kvällen och stannade inte förrän vid -16 varför vi for direkt från Björkborn till Svinsjöstugan där Lennart Dyborn, Henry Johansson, Thomas Ohlsson och Ulf Engström väntade med marschaler. lyskärring och värmande brasa.

När alla patruller samlats var vi 23 personer i stugan som förutom den goa värmen också njöt av matsäcken och trevlig samvaro.