Sex partier fanns representerade för diskussionen om hur vårt lokalsamhälle kan och bör ställas om för en hållbar framtid. Det blev, som det var tänkt, ingen traditionell politisk debatt, utan ett samtal om de viktiga och bitvis svåra frågorna där det är breda samförstånd som behövs.
Mötet hölls i Karlskoga folkhögskola, vilket kan ses som en manifestation. Omställningen till en hållbar framtid handlar väldigt mycket om folkbildning, vilket politikerna flera gånger återkom till och förutom att folkhögskolan stod för det lokala arrangemanget finns nästan alla av de stora studieförbunden med i organisationsbasen på riksnivå för det som kallas Framtidsstafetten och som torsdagskvällens möte var en del i.
Projektledaren Anki Rauséus ledde samtalet och presenterade utgångsmaterial för samtalet, bland annat initierande det för de flesta nya begreppet resiliens – vilket betyder motståndskraft hos ett system, eller samhälle. Det handlar om motståndskraft ur många fundamentala aspekter, som ekologiskt, ekonomiskt, socialt…
Om man ställer följande fyra frågor så är man inne i de tankebanor som utmaningen framtiden kräver:
Var står vi i dag?
Hur kom vi hit till den här situationen?
Vad växer fram och vad är möjligt?
Hur går vi vidare från nu?
De som samtalade om det i vårt möte här i Karlskoga var kristdemokraten Bengt Eklund, centerpartiets Ingalill Andersson,
miljöpartiets Daniel Ekelund, socialdemokraternas Solveig Olsson, folkpartiets Lars Hultkrantz och vänsterpartiets Tobias Isaksson.
Solveig Olsson är miljöaktivist sedan 1970-talet och besvarade första frågan drastiskt:
– Vi förstår inte vidden av vad vi ställt till med.
Lars Hultkrantz konstaterade att de klimatprognoser som finns pekar på en fullständig katastrof och kopplade det till hoten mot sammanhållningen inom EU. Den europeiska unionen är en omistlig aktör i fråga om de omställningar som måste göras för att kunna hantera den anpassning vi måste göra, underströk han.
Tobias Isaksson betonade att vi måste få alla att förstå att det här är allvar, att det gäller oss och att det är nu det gäller.
Daniel Ekelund kopplade an till det kommunala perspektivet med omställningstanken att kommunen går före med 30 timmars arbetsvecka för mera egen tid och mindre behov av sjuk- och egenvårdsaktiviteter.
Ingalill Andersson underströk att människor måste kunna bo och arbeta i hela Sverige, inte bara i de stora städerna. Det handlar bland annat om kommunikation i alla former, bredband och miljöanpassade trafiksystem.
Kristdemokraten Bengt Eklund pläderade bland annat för att vi kraftfullt skall verka för att få bort långtradartrafiken till förmån för järnvägstransporter och att det befintliga industrispår vi har skall bli den planerade Nobelbanan med direkt tågförbindelse på en ny tågsträckning med Stockholm och Örebro österut och Karlstad-Oslo västerut.
Så hur ser visionen ut?
Vi ska inte gå framåt eller bakåt, utan i sidled, menade Daniel Ekelund. Vi ska inte ha en lösning, utan många lösningar, på varje problem.
Solveig Olsson betonade värdet av den höga kompetens som finns i Karlskoga och att den skall användas till samhällsnytta, som till exempel att försäkra oss bra vattenkvalité i den framtid där jordens vattenkvalité är hotad.
Lars Hultkrantz är, som den forskare och ekonomiprofessor han är, optimistisk inför mycket av teknikutveckling och menar att många problemområden i världen utvecklas positivt tack vare nya tekniska lösningar. Där ser han en fortsatt positiv utveckling, bland annat inom kommunikationsteknologi som hjälper oss till rätta inom andra problemområden.
Tobias Isaksson poängterade att en åtgärd för social hållbarhet måste vara att ge alla barn och ungdomar lika förutsättningar. För miljömässig hållbarhet efterlyste han ett stopp för kommunal överkonsumtion och att vi bland annat börjar gå, cykla och byter kommunens fordon till elbilar.
Ingalill Anderssons vision handlar bland annat om förnybar energi som kommunal profil för Karlskoga, att allt vårt lokala jordbruk blir ekologiskt och att våra barn får en giftfri vardag.
Bengt Eklund återkom till ordet förvaltande, som tanke hämtad både ur bibeln och kristdemokraternas partiprogram. Det behövs en attitydförändring, pläderade han, vi ska förvalta, inte förbruka.
Solveig Olsson hänvisade till den socialdemokratiska länsorganisationens program för åtgärder och mål siktande på år 2030 och betonade att politikerna i dagens Karlskoga alltid bör hållbarhetsvärdera alla enskilda beslut; svara på frågan vad varje enskilt beslut innebär för våra barn och barnbarn.
Lars Hultkrantz vill också se att mängden långtradartransporter försvinner från vägarna, till förmån för tåg. Han underströk också att Karlskoga är och skall förbli en exportorienterad industristad.
Mycket hann att sägas, men allt i den samtalston som karaktäriserade mötets idé.
– Det är stora och svåra frågor där ingen ensam sitter inne med de rätta svaren, det är ett öppet samtal vi behöver, som Ankie Rauséus presenterat projektet.
Motsvarande samtal genomförs i sju kommuner i Örebro län.

Nästa vecka (v 19) startar Framtidsstafettens öppna dialogträffar med lokala politiker runt om i landet. Det är en mycket bred samling samarbetande arrangörer bakom satsningen. Samtal genomförs även i Karlskoga och sju andra kommuner i Örebro län. Utöver träffarna har partiernas lokalgrupper i länet inbjudits att ge skriftliga svar på ”åtta heta frågor.”
För Karlskoga har samtliga politiska partier inbjudits till en dialogkväll som hålls i folkhögskolan på torsdag kväll, den 8 maj.

Projektsamordnaren Ankie Rauséus sammanfattar läget:
– Svaren har börjat komma in och visar i många fall på en stor vilja och engagemang att ställa om våra samhällen till hållbar utveckling. Många partigrupper har svarat, vilket är glädjande. Fortfarande saknas dock svar från flera håll. Vi förstår givetvis att frågorna kan kännas svåra att besvara, samtidigt det är viktigt att lyfta fram framtidens utmaningar inför valet.
Som exempel på utmaningarna nämner Ankie Rauséus trippel E-kriserna (ekologi, energi, ekonomi), klimatförändringar och växande klyftor mellan rika och fattiga. Syftet med träffarna är att skapa större insikt och medvetenhet om hur detta påverkar lokalt, och samtidigt samtala om vad vi faktiskt kan göra på det lokala planet. Det händer mycket spännande och positivt, både runt om i landet och bland lokala kommuner och grupper inom länet. Därför kan träffarna också ge kraft och inspiration för att från politiskt håll förstärka och snabba på arbetet med att bygga det hållbara samhället.
De nationella och regionala målen för hållbarhetsarbetet finns redan som styrdokument och vägledning. Den delrapport som Länsstyrelsen skrev 2013 (Publ.nr. 2013:23 ”Hållbarhet i sikte 2013 – Hur långt har vi kvar?”) indikerar att en hel del positivt arbete sker i länet men att långt mer behöver göras för att nå upp till miljökvalitetsmålen och generationsmålet.

Ankie Rauséus avslutar:
– I nuläget ser det ut som om vi inte kommer att nå upp till något av de fjorton mål som berör länet, utifrån dagens beslutade styrmedel och åtgärder. Det är oroväckande. Därför vill vi samtala kring hur de lokala partigrupperna ser på sin roll för att skapa de bästa förutsättningarna för kommande generationer.
I Karlskoga arrangeras samtalskvällen i samarbete mellan Länsbygderådet, ABF, Studieförbundet Vuxenskolan, Studiefrämjandet, NBV, Bilda, Sensus, Karlskoga folkhögskolan och Naturskyddsföreningen.
Vi hoppas naturligtvis på god uppslutning från KNF:s medlemmar för att visa politikerna att vi ställer krav och vill ha besked om miljöfrågorna.

Hans Jansson