Finast tänkbara solig stilla kväll vid Källmogärdena. Blev en del fågelarter att notera innan vi flyttar upp mot uthusen och får lite kaffe i den nedgående kvällssolen. Stockberga gick ej denna vår, allt nedfruset o snöbelagt.
Vad upplevde vi då? Vi börjar med att notera rätt många sånglärkor på en stubbåker. Mest kontaktläkten och små grupper i förflyttning. Ett par tar t.o.m höjd och drillar för oss så som man önskar få höra dem. Tofsvipor ses några få kanske 6 totalt.
Kanadgäss hörs ”onka” utan att synas, 2 gräsänder i källdammen.

En liten flyktstötig sparvfågel lyfter från stybben o far upp i en björktopp. Flyktbeteendet skvallrade om sävsparv, lite senare syns där även 3 gulsparvar. 2 starar kom oss till mötes. Åtskilliga kråkor.

Ned mot skogsdungen riktas nu kikarna, i tuben kan man se
att en ormvråk bråkar med en fjällvråk i lite bångstyrig flykt. Man ser att fjällvråken har längre vingar o ser större ut.

Vad som missades men som sågs på em av Uno M var flera par sångsvan, samt en steglits på andra sidan landsvägen.
Rapportören heter Uno Milberg och fotografen Ulf Engström.

Ugglekväll 2013-03-15. Foto: Ulf Engström

Ugglekvällen genomfördes i ett nästan perfekt väder alla fall för de mänskliga deltagarna som var 25 vuxna, 7 barn och en hund. Klart och lugnt väder men lite för kallt. 8 – 10 minus under rundan och -14° vid stugan. Även ugglorna tyckte nog att det var för kallt för det var ingen fart på den och det hördes bara ett par pärlugglor uppe Villingsbergs skjutfält. Sparvugglan som kvällen innan hörts vid Svinsjöstugan fick vi inte fart på vare sig med ljudliga fågelböcker eller visslingar.

En fantastisk stjärnhimmel och mysigt och varmt i stugan.

Tack Henry Johansson och Ulf Engström för eldningen och tack till Ulf för bilderna på den här sidan!

Även om en del tycker att vintern är underligt lång och onödigt envis, så är det fortfarande vår uppfattning att det kommer en vår och sommar.
Rent förvissade om den saken har det snickrats holkar,
medan vintern fortfarande var odiskutabelt vinter
och i god tid för häckningssäsongen har dessa holkar också satts upp.

Det är på Sågholmen och i ”bakom scenen-området” Hägnan vi satt upp holkarna.
Tanken är att Gröna promenaden går från Rävåsskolan, genom naturreservatet Rävåskullen och Nobelparken till Timsälven och Fjärils- och humleträdgården på Sågholmen. Och att vi nu får en fortsättning i form av en fågelpromenad vidare från Sågholmen och in i det mycket trevliga närnaturområde som Hägnan är.

Holkarna sitter utspritt från Sågholmen och mestadels längs älvbrinken på andra sidan Norrleden, alltså i det som en gång var bostadskvarteret Hägnan men nu är ett mycket trevligt område närnatur med omväxlande överlevande växter från att där fanns trädgårdsodling, till riktigt mäktiga aspar, granar och tallar.

Det är ett fint område för både människor, fjärilar, humlor och fåglar.

Där finns nu holkar av många slag:
Mesholkar, skrakholk, göktyteholkar, trädkryparholkar, grå flugsnapparholm…och faktiskt även ett par fladdermusholkar.

Området har många goda skäl till strövtåg.
Med holkarna på plats hoppas vi att det dessutom förstärkts för den fågelintresserade.

Hans Jansson

Slåtter i Södra Tolsboda 2012-08-04. Gille. Foto: Torsten Rönn

Torstens rapport till lokalpressen:

I lördags hölls årets slåttergille vid Södra Tolsboda i Karlskoga Biologiska Förenings regi. 17 naturvårdsentusiaster hade mött upp. Arrangemanget gynnades av idealiskt väder: Inte för varmt och uppehållsväder.

Arbetet utfördes med slåtterbalk, liar och häcksax, där maskinerna användes för stora ytor och handverktygen runt orkidéer och stenar.

Där det fanns mycket örter och lite gräs slogs ej. Syftet är ju att genom utarmning av grässvålen ge plats för de slåtterberoende örterna och där syftet redan uppnåtts behövs ju ingen ytterligare utarmning av grässvålen utan där kan man med fördel lämna örterna att fröa av sig.

Förmodligen gjorde man likadant på ängsbrukets tid, där grässvålen var utarmad kanske man lät bli att slå för att låta gräset återhämta sig. Det har också visat sig att vissa växter gynnas av att ytorna inta slåttras varje år utan med längre mellanrum, så är fallet med ängssyra, bergssyra och daggkåpor t ex. De vill inte ha varken för lite eller för mycket slåtter.

Efter väl förrättat värv bjöd föreningen på gille, bestående av valfritt grekisk sallad eller kycklingsallad, med kall dryck ifrån fälttermosar, uppskattat efter kroppsarbetet.  Det fanns också mycket att berätta för varann om årets fynd och resor, så det dröjde innan vi bröt upp, nöjda med uträttat arbete och utbytta tips.

Torsten Rönn